tisdag 9 december 2008
4.1 Norden påverkas av att Arktis is smälter
Konsekvenserna av att isen smälter i Arktis är flera. Det skyndar på klimatförändringarna, öppnar upp för mer sjötransporter och ökar möjligheterna att prospektera efter olja och gas. Att Arktis smälter får konsekvenser för jordens klimat. Forskarna vet att Arktis har smält dramatiskt under de senaste trettio åren, särskilt under sommaren. Så här ser det ut jämfört med årsmedelvärdet (1979-2000):
4.2 Skriv ner tre frågor du vill ställa till miljöministern
Klimatfrågan vilar på vetenskaplig grund, men blir politisk när det kommer till att genomdriva åtgärder. Och ju närmare vi kommer ett avgörande under det internationella klimattoppmötet i Köpenhamn, desto mer politisk blir frågan. Vissa energiintensiva företag och länder kommer att påverkas mer än andra. Se nedan för en översikt av globala utsläpp av koldioxid (1995-2006), som visar att av de nordiska länderna är Sverige det enda land som minskar sin utsläpp (2005-2006).
Tänk om det är så att klimatförändringarna är en konsekvens av jordens egen utveckling, men att människan skyndar på processen? Betyder det att människan ställs utan ansvar? Styrs lösningar för att motverka den globala uppvärmningen till syvende och sist av samhälleliga värderingar? Om så, vilka värderingar tycker du skall gälla för klimatpolitiken i Norden? Och vilka lösningar? Vad säger din miljöminister? Lägg en kommentar. Läs mer om den senaste klimatrankningen på ArenaNorden.
4.3 Ta reda på vad som händer om det blir nej i Köpenhamn 2009
Om världens länder inte kommer överens i klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 kan det innebära att klimatarbetet bromsas under flera år framåt, säger Anders Wijkman. Visserligen kan enskilda länder fortsätta ändå, och EU kommer sannolikt att driva frågan vidare, men EU står för 12% av utsläppen.
För de som motarbetar klimatöverenskommelser och utsläppsminskningar är det ett steg i rätt riktning, som Polen, Italien, Kina, Indien och Saudiarabien. Även för Gwynne Dyer, som skrivit boken "Climate Wars", som pekar på att klimatkrisen är långt värre än vad FN:s klimatpanel har gett uttryck för då deras analys grundar sig på data från 2002/2003, vilket inte tar med den snabba avsmältningen på Arktis. Dyer anser att faran med Köpenhamnsförhandlingarna, liksom Kyoto-protokollet, är att det görs alldeles för lite alldeles för sent.
Andra, som förra miljöminsitern Lena Sommestad, menar att klimatförhandlingarna inför Köpenhamn må vara långsamma och tandlösa, men det är det bästa vi har för att lösa en global fråga. Låtom oss därför göra vad vi kan för att arbeta inom det ramverk som finns. Det kräver också en folklig mobilisering för att ge politiker kraft att ta det ledarskap som behövs. Här är ett exempel som ger inblick i förhandlingsprocessen:
Vad händer i Norden om det blir ett nej i Köpenhamn? Ingen vet. Mycket kan hända fram till i december 2009. Följ klimatdebatten på ArenaNorden. Var står Norden idag vad gäller klimatpolitiken? Skulle mer kunna göras för att samordna Nordens insatser på klimatområdet?
Säg att det blir nej, eller ett urvattnat förslag i Köpenhamn 2009. Vad skulle du göra då? Välj en fråga som känns viktig för dig att engagera dig i, utan att tänka på genomförandet. Lägg en kommentar nedan.
4.4 Undersök ditt lands politik i Arktisfrågan
Arktis är något som kommer att få ökad betydelse i takt med att isen smälter. EU-parlamentet agerar redan i frågan genom att utfärda en resolution om en politik för Arktis. Annars är frågan tämligen färsk. Under hösten 2008, då Sverige var ordförande i Nordiska Ministerrådet, anordnades en konferens - "Common concern in the Arctic" - med syfte att öka kunskaperna inom EU om Arktis och studera konsekvenserna av EU:s politik för Arktis.
Föreningen Norden och Nordiska Rådet ordnade en konferens om "Arktis i ett förändrat klimat" i maj 2009. Klicka här för att ladda ner en rapport.
Föreningen Norden och Nordiska Rådet ordnade en konferens om "Arktis i ett förändrat klimat" i maj 2009. Klicka här för att ladda ner en rapport.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
